Krav garanterar
Eftersom du som konsument ofta betalar lite mer för att få din mat giftfri, kan det kännas viktigt att få en garanti att den verkligen är ekologisk. I Sverige används KRAV-märkningen för att certifiera maten. Ofta är varorna inpackade och tydligt märkta. Då de ligger lösa i grönsaksdiskarna ska det vara på en avskild plats och namnet på den KRAV-certifierade producenten ska klart och tydligt anges intill varorna. Annars kan du själv kontrollera att en lantbrukare är ekologisk på KRAV:s hemsida eller få tips om aktörer som är det. Eller prenumerera på grönsaker från Mossagården, så vet du att de är garanterat ekologiska!
Kriterier
För att grönsaker och frukt ska få KRAV-märkas, får ingen konstgödsel användas i odlingsprocessen. Vid djurhållning står djurens välbefinnande i fokus. Bonden får inte utsätta dem för stress, trängsel eller förhållanden som hämmar deras naturliga beteenden eller ge dem antibiotika och mediciner i onödan. Vidare ska de utfodras med växter, grödor och hö från den egna gården istället för industriellt framställt foder. De KRAV-godkända grisarna bökar ute året om, till skillnad från konventionellt hållna slaktsvin. Korna får vara för sig själva när de kalvar och efter födseln får kalvarna ha en nära kontakt med modern och riktig mjölk. För att ägg ska kunna godkännas krävs det att hönorna får ekologiskt grovfoder, tillgång till dagsljus och möjlighet att gå fritt ute på somrarna och picka. De ska även ha tillgång till sandbad, sittpinnar och rede att lägga äggen i. Under de kallare årstiderna inomhus får det finnas högst 7 höns per kvadratmeter.
Inte heller några genmodifierade organismer (GMO) får användas i något led av den ekologiska produktionen, något som KRAV kräver intyg på. Jakob Falkerby, informatör på KRAV, varnar dock för att en utbredning av GMO så småningom kan hota även det ekologiska jordbruket.
– Det kan komma en insekt med pollen från en GMO-odling som ligger flera kilometer bort, som kan befrukta en planta i en ekologisk odling. Då kommer det att finnas med några frön som är GMO i denna skörd. I Sverige finns det hittills bara försöksodlingar av GMO-raps och det är framför allt här som faran finns. När det gäller odlingar i USA och Latinamerika är problemet mycket större, säger han.
Certifieringsprocessen
För att en producent ska få använda sig av KRAV-märket måste denne först anmäla produktionen till KRAV. Därefter besöks gården av en KRAV-kontrollant. Hon eller han har med sig en 100 sidor tjock regelbok och påpekar de brister i produktionen som måste rättas till. Det som kontrollanten främst undersöker vid sina besök är själva produktionsmetoderna, t.ex. gödsel och utsäde, men hon eller han kan även begära in fakturor och bokföring för att försäkra sig om att det är naturgödsel som använts. Sedan kontrolleras det att djuren hålls friska och välnärda, att fodret är ekologiskt och åtminstone till hälften från den egna gården.
Efter genomgången får producenten i uppgift att rätta till de eventuella bristerna lagom till ett återbesök av KRAV-kontrollanten. När denne väl godkänt hela produktionsprocessen inträder en två år lång karensperiod. Producenten måste driva sin verksamhet helt ekologisk under den här perioden, innan denne kan börja använda sig av KRAV-märkningen. KRAV gör sina kontrollbesök ett par gånger om året och kan genomföra dessa helt utan förvarning. Skulle det visa sig att producenten inte har följt KRAV:s regler, kan denne få en tillsägelse, bli tvungen att betala en straffavgift eller i värsta fall bli avstängd med omedelbar verkan.
Vid produktion av livsmedel som kräver flera ingredienser, kräver KRAV två saker: dels att receptet är KRAV-godkänt och inte innehåller onödiga tillsatser, som konserverings- eller färgämnen. För det andra ska ingredienserna i sig vara odlade eller framställda enligt KRAV:s regler. När det gäller importerade ekoprodukter kan KRAV utföra kontroller även om produktionen sker i ett annat land. Alternativt ska producenten vara certifierad av en internationellt godkänd kontrollorganisation, exempelvis IFOAM. Därefter begär KRAV in alla relevanta handlingar och fattar beslut om en återcertifiering.
Varför kostar KRAV-märkningen?
För att ha råd att genomföra certifieringsarbetet måste KRAV ta ut en årlig avgift, som för närvarande betalas av producenten själv. KRAV:s informatör Jakob Falkerby erkänner att det därmed kan finnas en teoretisk risk att en producent som egentligen uppfyller alla deras regler inte skulle ha råd med certifieringsavgifterna. Jakob hoppas på att detta ska ändras i framtiden.
– I Danmark betalar staten alla kostnader för certifiering och vi önskar oss ett liknande system i Sverige, berättar han.